Snö.

Här bor jag. Bakom stadion alltså, till höger om flaggorna, näst högst upp.

Idag kom vintern. På nåt sätt så hade jag fått för mig att jag tycker att det är mysigt med snö, och det kanske det är. När den ligger på marken och solen lyser. Inte när det är -3 och den piskar ner horisontalt, in i näsa och ögon och ner innanför halsduken. Då är det bara kallt och obehagligt. Hoppas att det kan snöa färdigt på ett par dagar nu så att det kan ligga kvar i lugn och ro till påsk sen.

Här händer inte så mycket nytt annars. Jag ligger på alla rekryteringssidor och söker alla jobb där jag kan läsa platsannonsen (och har någorlunda de kvalifikationer som krävs), men det går trögt. Det är tydligen inte bara jag som letar jobb i Helsingfors just nu. Hade varit väldigt trevligt med lite medgång nu, hade varit bra mycket bättre att komma ut och träffa folk, göra nått vettigt och få betalt än att surfa på nätet hela dagarna. Men, men... tålamod är fiskarens bästa vän!

Har i två veckor tänkt att jag ska gå till gymmet ett par kvarter bort, men jag tycker ju att gym är så tråkigt. Tyvärr har de väldigt förmånliga priser när man är arbetslös så det får nog bli till att köra lite maskiner istället för pass, åtminstone tills jag får jobb. Simmar gör vi ibland iaf. Det är ju också ganska tråkigt, men massageduschen i relaxingbassängen gör det värt att slita ett par km i veckan. :)

Nu ska jag vika tvätt, tjoho! (Det var sannerligen en annan nivå på inläggen förra året!)
Ha det fint! 

Ps. Det blev en fullt fungerande skohylla till slut. Tänk en sån händig karl! ;)

 

På plats

Oh wow... nästan tre veckor har redan passerat sen jag tog mitt pick och pack och lämnade Vårgårda för tredje gången (gillt?). Tiden har gått fort, samtidigt som framstegen kommer långsamt. Jag trodde att det här med vår lilla nordiska union innebar att det skulle vara ganska enkelt att resa mellan länderna och jobba varhelst man vill, inte mycket svårare än att flytta till Öland. Men så var de ju det där med att finländarna, precis som vi svenskar, är väldigt förtjusta i det där med byråkrati. Alltså har jag sprungit runt till höger och vänster, med mitt lilla pass i högsta hugg, för att försöka få alla papper i ordning så att jag kan få min integrationsplan upprättad och därmed förhoppningsvis få möjlighet att läsa finska på heltid efter nyår. Om jag inte lyckas hitta ett jobb innan det förstås, då får jag väl försöka lära mig på egen hand, eller ta en kvällskurs.

Tölöbukten - lagom snabbpromenad

Apropå det finska språket... i söndags var vi och hälsade på ett par av Mattis kompisar, som nyss köpt hus ca en timma nordost om stan. Mannen i huset är ursprungligen ifrån England och har med andra ord gått igenom den process som jag är uppe i (och uppenbarligen kommit ut levande). Han beskrev heltidsstudier i finska som att du vaknar varje morgon och tänker; Yes! Idag ska jag upp och slå mig själv i skallen igen! Och så slår du och slår, bara för att få höra att du inte gör det på rätt sätt. Jag är sjukt motiverad!

Tölöbukten by night, eller runt kl 15.30

Annars har vi det bra. Jag fick mina prylar och kläder ifrån Sverige i förra veckan så nu ser lägenheten ut lite som hemma för mig också. Och i lördags lånade vi Mattis föräldrars bil och tog en liten tripp till Ikea för att köpa en byrå, ett skoställ och lite annat krafs. Det visade sig dock att föräldrarna hade två byårer som de inte riktigt behövde, så det slutade med att vi köpte skohyllan med krafs från Ikea, och från föräldrarna Silvasto fick vi med oss två byråer, två vaser, en massa blåbär och hallon, frusen middag och en flaska hemkört vin! Dessutom med hemleverans inkluderat.

Nu var det ju bara det att vi gjorde en liten chansning när vi köpte skohyllan. Det är ju inte enormt med utrymme i hallen så vi hade mätt lite för att kolla djup och så, men däremot hade vi inte mätt längden eftersom en standardlång skohylla definitivt skulle passa. Men när vi väl var på Ikea så ville vi mycket hellre köpa en med en skiva ovanpå, för förvaring av handskar, väskor osv, och den hyllan var lite längre än standard. Ca 8cm för lång visade det sig. Våra skisser och uppskattningar var tydligen inte helt korrekta. Så nu har Matti satt sågen i hyllan. Vi är halvvägs och än så länge verkar det faktiskt som att han kommer få ihop det. Han verkade ganska förvånad själv... :)



Näe, nu är det väl dags att göra lite nytta igen. Och kanske ta en liten promenad i grådasket.
På återseende!
/K