Det är påtagligt nära nu. Jag jobbade sista dagen idag och tänkte avsluta stort med den traditionsenliga torsdagspizzan, men det var inte mycket pizza som slank ner den här torsdagen. Aptiten verkar ha gått i ide på obestämd tid. Det är mycket som rör sig i huvudet, det känns vemodigt och hoppfullt på samma gång. Men det är väl så; man måste avsluta ett kapitel innan man kan börja på ett nytt och det är alltid lite trist att lämna något man trivs med. Men trots att jag kommer sakna många vänner och kollegor på Stjernfjädrar så är jag väldigt förväntansfull inför vad framtiden har att erbjuda. Nu har jag ett helt år framför mig, där jag inte vet alls vad som kommer att hända och det känns faktiskt riktigt skönt!
Apropå avsked så droppade jag in på volleybollträningen i eftermiddags och överfölls i dörren av en hel hög med ungdomar som absolut inte ville att jag skulle åka och som inte alls förstod vad jag skulle göra i Australien i ett helt år! De tyckte att det borde räcka att hälsa på Anna på sommarlov, jullov och kanske på Halloween. Inte helt lätt att motivera då... de är för gulliga. :) Nu får vi hoppas att Becca får ordning på dem så att de är riktigt grymma när jag kommer tillbaka! Men det ska väl inte vara några problem. :)
Näe, det har varit en lång dag. Dags att pallra sig i säng så att jag orkar packa effektivt i morgon. Nu har jag i alla fall uppdaterat bloggen med ett andra inlägg på ca två månader, inte illa det! Vi får hoppas på att frekvensen ökar lite när jag väl kommit iväg.
God natt!
/k
